Storytelling i samband med verksamhetsutveckling, utvärdering, självvärdering och marknadsföring. Jag lovade Cecilia att berätta om hur jag ser på saken. Här följer mina inledande synpunkter och tar gärna emot frågor, kommentarer och kritik från alla och en var.

Många barn, samma namn

Storytelling är i ropet och det är många som säger att de arbetar med storytelling. Problemet är, som du säkert har märkt, att man med begreppet kan kan mena så olika saker. Några exempel på vad som kan avses:

• Den klassiska dramaturgiska modellen, ofta ritad som en kurva där man sätter in anslag, presentation, fördjupning, upptrappning av konflikten, klimax och avslutning. Man fokuserar på berättelsens struktur och olika modeller för att tala om storyn strukturellt har växt fram, såsom treaktsstrukturen eller femaktsstrukturen.
• Grupp- eller självterapeutiska övningar om vilka jag inte kan någonting värt att lyssna på.
• Som en metod för lära-känna övningar. ”Nu turas vi om att berätta om viktiga händelser i våra liv för varandra, så blir vår relation fördjupad och mer nyanserad.”
• En del fokuserar mest på formen och tekniker; hur man skriver, talar och hur ens kroppsspråk påverkar förmågan att nå fram.

Allt som kallas storytelling är alltså inte samma sak. Mycket är säkert bra och nyttigt och givande på olika sätt, men bakom det gemensamma begreppet döljer sig olika angreppssätt och ibland helt olika företeelser.

Min definition

Själv använder jag begreppet i en mycket specifik betydelse, som till stor del skiljer sig från de ovanstående exemplen: En berättelse har ett underliggande budskap (en premiss), vilken inte behöver vara uttalad för att kunna förstås. Därför kan berättelser vara kraftfulla retoriska verktyg. Att berätta är att övertyga med exempel. Berättelser i den bemärkelsen hjälper oss att förstå vår plats i världen. De är bra på att svara på frågor som de här:

• Vilka är ”vi” och vad skiljer oss från ”dom”?
• Vad är rätt och fel? Vad är ont och gott?
• Vilka egenskaper och beteenden är eftersträvansvärda och bra? Vilka är det inte?

Berättelser är dåliga på att svara på frågor som dessa:

• Hur gör man för att köra bil?
• Vilka äro Hallands floder?

Berättelser är värderande

Vi känner igen berättelser på att de är värderande. De personer eller organisationer om vilka berättelsen handlar kan enkelt förknippas med personlighetsegenskaper, genom vilka vi kan dömma dem.

• MacBeth är äregirig.
• Gudrun Schyman är envis och seglivad.
• Muminmamman är omhändertagande.
• Företaget Apple är innovativt och perfektionistiskt.

Berättelser är retrospektiva

Ett händelseförlopp är inte en berättelse förrän någon återberättar den. Genom att välja vad vi framhäver och vad vi tonar ned påverkar vi hur mottagaren uppfattar berättelsens huvudaktörer.

Användningsområden

Eftersom storytelling i den här betydelsen till sin natur är både retrospektiv och värderande passar den utmärkt för just verksamhetsutveckling, utvärdering, självvärdering och marknadsföring. Några exempel:

• Det känns som om alla drar åt olika håll i organisationen. Med storytelling kan vi hjälpa medarbetarna att få en gemensam organisationsberättelse som reder ut vad vi är bra på, vad som skiljer oss från andra och vad som är vårt syfte i världen. Vad är vi här för att göra?
• Vi har blivit tilltvålade i pressen gång på gång. Vi försöker bemöta med sakliga argument, men det tycks inte hjälpa. Känslomässiga argument vinner över rationella nästan varje gång. Genom att systematiskt analysera den story som presenteras i media får vi en klarare bild av vad vår egen alternativa berättelse måste handla om. Särskit när vi själva är både insatta i frågan och känslomässigt engagerade, som ju ofta är fallet, behöver vi ett verktyg som hjälper oss att se saken ur allmänhetens perspektiv, som hjälper oss att se klart trots hemmablindhet. Storytelling är ett sådant verktyg.
• Vi har just avslutat ett projekt och är i behov av sammanfatta och utvärdera. Storytelling kan hjälpa oss att ställa rätt frågor till ett omfattande material, att sålla bland alla händelser och lyfta fram de viktigaste lärdomarna.
• Vi vill skapa lojalitet, identifikation och samhörighetskänsla med andra, eller inom vår egen grupp. Om de är kunder, medlemmar i en förening eller anställda i företaget spelar inte så stor roll. Storytelling hjälper oss att identifiera våra starka sidor, att lyfta fram egenskaper och karaktärsdrag som gynnar oss.

Nästa steg…

Nästa steg blir nog att diskutera vilka verktyg man kan använda när man jobbar med storytelling på det här sättet. Hur gör man rent praktiskt? Jag skall också se om jag kan hitta lite litteraturtips. Någon annan som har några förslag?